
2026-01-12
Biträdande förskolechef - Utbildningsvägar och specialiseringar
För att bli biträdande förskolechef i Sverige är den absolut vanligaste och mest rekommenderade vägen att först utbilda sig till förskollärare. Denna grundläggande akademiska utbildning ger den pedagogiska insikt som krävs för att leda verksamheten enligt skollagen. Utan denna grund är det mycket svårt att få en ledande position inom förskolan, då rollen ofta innefattar ett pedagogiskt ledningsansvar.
Innehållsförteckning
Den vanligaste vägen: Förskollärarprogrammet
Utbildningen heter Förskollärarprogrammet och omfattar 210 högskolepoäng, vilket motsvarar 3,5 års heltidsstudier. Programmet varvar teoretiska studier inom pedagogik, barns utveckling och didaktik med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under utbildningen får studenten verktyg för att leda kollegialt lärande och driva pedagogisk utveckling, vilket är kärnan i en biträdande förskolechefs uppdrag. Efter examen ansöker man om legitimation hos Skolverket.
Efter avslutad utbildning krävs i regel några års arbetslivserfarenhet som förskollärare innan man är aktuell för en tjänst som biträdande förskolechef. Många arbetsgivare ser gärna att man har haft uppdrag som exempelvis arbetslagsledare eller utvecklingsledare innan man tar steget till en formell chefsroll.
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3,5 år (210 hp) + arbetslivserfarenhet |
Kostnad | Avgiftsfritt (CSN-berättigat) |
Behörighet | Grundläggande + Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 |
Var | Stockholms universitet, Malmö universitet, Göteborgs universitet, Mittuniversitetet m.fl. |
Andra vägar att bli Biträdande förskolechef
Även om förskollärarprogrammet är normen, finns det alternativa vägar in i yrket, särskilt för den som redan har en annan pedagogisk högskoleexamen eller lång erfarenhet inom skolväsendet. Kraven kan variera mellan kommunala och privata aktörer.
Alternativ 1: Annan pedagogisk högskoleutbildning
Personer med examen som grundlärare, fritidspedagog eller gymnasielärare kan ibland rekryteras till biträdande förskolechef. Detta är vanligare om tjänsten har en tyngdpunkt på administration, personalansvar eller om förskolan ingår i en enhet med skolverksamhet.
Längd: 3–5 år beroende på inriktning.
Innehåll: Pedagogik, ledarskap, didaktik.
Fördel: Bredare kompetens som kan vara nyttig i blandade verksamheter.
Nackdel: Saknar den specifika förskolepedagogiska fördjupningen som läroplanen (Lpfö 18) vilar på.
Alternativ 2: Den interna karriärvägen (Barnskötare)
Historiskt har erfarna barnskötare kunnat avancera till administrativa chefsroller. Idag är detta mycket ovanligt för tjänster som innefattar pedagogiskt ledningsansvar, då skollagen ställer höga krav på pedagogisk insikt. Det förekommer dock inom privata initiativ eller kooperativ där rollen kan vara mer renodlat administrativ.
Typ: Arbetslivserfarenhet + interna ledarskapsutbildningar.
Längd: Varierande, ofta många år i yrket.
Begränsning: Svårt att byta arbetsgivare eller nå högre rektorsbefattningar utan högskoleexamen.
Specialiseringar och profilering
Del A: Översikt av specialiseringar
Som biträdande förskolechef förväntas man ofta ha ett specifikt ansvarsområde utöver det generella ledarskapet. Genom att specialisera sig ökar man sin anställningsbarhet och kan ta ansvar för strategiska delar av verksamheten. Nedan följer de vanligaste inriktningarna.
Specialisering | Beskrivning | Relevant information |
|---|---|---|
Rektorsprogrammet | Statlig befattningsutbildning för skolledare. | Ofta ett krav för tillsvidareanställning. |
Specialpedagogik | Fokus på barn i behov av särskilt stöd. | Kräver ofta påbyggnadsutbildning. |
HR och Arbetsrätt | Fokus på personalfrågor och arbetsmiljö. | Viktigt vid stora personalgrupper. |
Kvalitetsarbete | Systematiskt kvalitetsarbete (SKA). | Fokus på utvärdering och analys. |
Del B: Utbildningsvägar för varje specialisering
Rektorsprogrammet
Detta är den mest centrala specialiseringen och ofta ett krav från arbetsgivaren att man påbörjar när man väl fått tjänsten. Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning på 30 högskolepoäng som läses på kvartsfart under tre år, parallellt med arbetet som skolledare. Utbildningen bekostas av staten och arbetsgivaren, och ger djup kunskap inom tre områden: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap.
Utbildningen ges vid flera universitet i Sverige, exempelvis i Stockholm, Uppsala, Karlstad och Umeå. Behörighetskravet är att man har en anställning som rektor eller biträdande rektor/förskolechef. Detta är nyckeln till en långsiktig karriär inom skolledning.
Specialpedagogiskt ledarskap
En biträdande förskolechef med spetskompetens inom specialpedagogik har en nyckelroll i arbetet med att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn. Vägen hit går ofta via Specialpedagogprogrammet eller Speciallärarprogrammet (90 hp), vilket är en påbyggnad på förskollärarexamen. Alternativt kan man läsa fristående kurser inom "Specialpedagogik för skolledare". Dessa utbildningar ges vid de flesta större universitet och är avgiftsfria för individen, men kräver studiemedel eller lön under studietiden.
HR och Arbetsrätt
För den som vill fokusera på personalansvar, rehabilitering och rekrytering är kompetens inom HR avgörande. Det finns inga långa, sammanhållna program som är obligatoriska, utan här handlar det ofta om fristående kurser på universitet eller yrkeshögskola, alternativt diplomutbildningar via privata utbildningsföretag. Kurser i arbetsrätt och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är särskilt meriterande. Utbildningstiden varierar från några dagar till enstaka terminer.
Systematiskt kvalitetsarbete
Denna specialisering riktar sig till den som ansvarar för att analysera verksamhetens måluppfyllelse. Utbildningsvägen är ofta fristående universitetskurser inom utvärdering, skolutveckling eller organisationsteori. Det handlar om att lära sig metoder för uppföljning och analys för att kunna driva pedagogisk utveckling baserat på data och dokumentation.
Kompletterande utbildningar
Förutom de formella examina finns det flera kompletterande utbildningar som stärker profilen för en biträdande förskolechef. Dessa är ofta kortare och yrkesinriktade, avsedda att ge konkreta verktyg i vardagen.
Rekryteringsutbildning för blivande skolledare
Detta är en statlig utbildning som syftar till att förbereda personer för en framtida ledarroll. Den fungerar som en brygga mellan lärarrollen och skolledarrollen.
Omfattar 7,5 högskolepoäng.
Ger en orientering i skolledarens ansvar och uppdrag.
Arrangeras av universitet som Uppsala och Linnéuniversitetet på uppdrag av Skolverket.
Ledarskapsutbildningar (t.ex. UGL)
Utbildning i Grupp och Ledare (UGL) är en klassisk ledarskapsutbildning som många kommuner och privata företag skickar sina chefer på. Den ger djup insikt i hur grupper fungerar och hur man som ledare påverkar dynamiken.
Intensivkurs på ofta 5 dagar (internat).
Fokus på personlig utveckling och konflikthantering.
Erbjuds av privata utbildningsaktörer över hela landet.
Ekonomi för icke-ekonomer
Som biträdande chef har man ofta budgetansvar eller delansvar för inköp och vikariebudget. Att förstå kommunala ekonomistyrningsprinciper är därför en viktig komplettering.
Korta kurser på 1-3 dagar eller kvällskurser.
Fokus på budgetering, uppföljning och nyckeltal.
Ansökan och behörighet
Processen för att bli biträdande förskolechef skiljer sig från att söka en vanlig utbildning, då det i första hand handlar om att söka en tjänst. Grunden läggs dock genom behörighet till förskollärarprogrammet.
Grundläggande behörighet (Förskollärarprogrammet)
För att komma in på den grundläggande utbildningen krävs:
Grundläggande behörighet för högskolestudier.
Särskild behörighet: Naturkunskap 1b (eller 1a1 + 1a2) och Samhällskunskap 1b (eller 1a1 + 1a2).
Kravprofil vid anställning
När du söker tjänsten som biträdande förskolechef tittar arbetsgivaren på en kombination av formella meriter och personlig lämplighet. En typisk kravprofil inkluderar:
Pedagogisk högskoleexamen: Förskollärare är meriterande och ofta ett krav.
Erfarenhet: Flerårig erfarenhet av arbete i förskola.
Ledarskapserfarenhet: Erfarenhet som arbetslagsledare, VFU-handledare eller liknande.
Insikt i styrdokument: Djup kunskap om Lpfö 18 och Skollagen.
Sammanfattning
Valet av utbildningsväg påverkar dina karriärmöjligheter och din lönenivå. Nedan jämförs de olika vägarna för att ge en överblick över vad som krävs.
Utbildningsväg | Längd | Kostnad | Behörighet | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Förskollärare (Huvudvägen) | 3,5 år + arbete | Gratis (CSN) | Grundl. + NK/SH | Den som vill ha störst karriärmöjligheter och formell kompetens. |
Annan lärarexamen | 3-5 år + arbete | Gratis (CSN) | Varierar | Lärare som vill byta skolform och bli ledare i förskolan. |
Intern karriär | Många års arbete | Lön under tiden | Gymnasiekompetens | Erfarna barnskötare i privata verksamheter (begränsade möjligheter). |
För den som står i valet och kvalet är rekommendationen tydlig: en akademisk examen som förskollärare är den säkraste investeringen. Den öppnar dörrarna till statliga rektorsutbildningar och ger legitimitet gentemot personalgruppen. Har du redan en annan pedagogisk examen kan kompletterande kurser i förskolepedagogik vara en snabbare väg.
Kontext och statistik
Arbetsmarknaden för förskolechefer och biträdande förskolechefer präglas av stora pensionsavgångar och en växande befolkning. Behovet av kompetenta ledare som kan navigera i en komplex verksamhet med höga krav på kvalitet och effektivitet är mycket stort.
Framtidsutsikter
Enligt Arbetsförmedlingens prognoser är konkurrensen om jobben som skolledare liten. Det innebär att utbildade och erfarna kandidater har goda möjligheter att välja arbetsplats och förhandla om lön.
Rollen som biträdande förskolechef är inte slutstationen för många, utan snarare ett steg i ett livslångt lärande. Många går vidare till att bli rektorer med övergripande ansvar för flera enheter, eller arbetar med skolutveckling på förvaltningsnivå. Som Skolverket betonar i sina riktlinjer för skolledare:
Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning på akademisk nivå. Målet är att ge skolledare kunskaper och förmåga att leda och styra skolan och förskolan så att verksamheterna når de nationella målen.
– Skolverket, om Rektorsprogrammet
Detta understryker vikten av att se utbildning inte som en engångshändelse, utan som en process som fortgår parallellt med yrkesutövandet.
Att bli biträdande förskolechef innebär att ta ett stort ansvar för både barnens framtid och medarbetarnas arbetsmiljö. Genom att välja rätt utbildningsväg och kontinuerligt specialisera sig bygger man en stabil grund för ett hållbart och utvecklande ledarskap inom förskolans värld.
Vanliga frågor
Den absolut vanligaste och mest rekommenderade vägen är att först utbilda sig till förskollärare genom Förskollärarprogrammet. Utbildningen är 210 högskolepoäng (3,5 års heltidsstudier) och ger den pedagogiska insikt som krävs. Efter examen krävs i regel några års arbetslivserfarenhet som förskollärare.
Förskollärarprogrammet omfattar 210 högskolepoäng, vilket motsvarar 3,5 års heltidsstudier. Programmet varvar teoretiska studier inom pedagogik, barns utveckling och didaktik med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under utbildningen får studenten verktyg för att leda kollegialt lärande och driva pedagogisk utveckling. Efter examen ansöker man om legitimation hos Skolverket.
Ja, även om förskollärarprogrammet är normen, kan personer med annan pedagogisk högskoleexamen (t.ex. grundlärare, fritidspedagog eller gymnasielärare) ibland rekryteras. En intern karriärväg för erfarna barnskötare förekommer också, men är mycket ovanlig för tjänster med pedagogiskt ledningsansvar på grund av skollagens krav på pedagogisk insikt.
Som biträdande förskolechef kan man specialisera sig inom flera områden. Vanliga inriktningar inkluderar Rektorsprogrammet, Specialpedagogik (fokus på barn i behov av särskilt stöd), HR och Arbetsrätt (personalfrågor och arbetsmiljö) samt Systematiskt kvalitetsarbete (fokus på utvärdering och analys av verksamheten).
Rektorsprogrammet är en statlig befattningsutbildning på 30 högskolepoäng som läses på kvartsfart under tre år, parallellt med arbetet som skolledare. Det är den mest centrala specialiseringen och ofta ett krav från arbetsgivaren att man påbörjar programmet när man fått tjänsten. Det ger djup kunskap inom skoljuridik, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap.

Rekryteringsspecialist
Anna Fredriksson







