
2026-01-14
Rektor Förskola - Utbildningsvägar och specialiseringar
Att arbeta som rektor i förskolan är ett komplext uppdrag som kombinerar pedagogiskt ledarskap med personalansvar, ekonomi och juridik. I Sverige är detta ett reglerat yrke där kraven på utbildning är strikta för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Denna guide klargör den specifika utbildningsgången, från den obligatoriska befattningsutbildningen till bredare specialiseringsmöjligheter.
Innehållsförteckning
Den obligatoriska vägen: Rektorsprogrammet
För att bli behörig rektor i förskolan finns det i praktiken en enda specifik huvudväg som är statligt reglerad och obligatorisk. Denna utbildning kallas Rektorsprogrammet (Befattningsutbildning för rektorer). Enligt skollagen ska varje rektor genomgå denna utbildning eller en motsvarande äldre utbildning. Det unika med denna utbildningsväg är att du inte söker den som privatperson innan du får jobbet, utan du påbörjar den oftast i samband med eller strax efter att du anställts som rektor eller biträdande rektor.
Rektorsprogrammet är en akademisk befattningsutbildning som omfattar 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Utbildningen sträcker sig vanligtvis över tre år och genomförs på deltid (ca 20 procent studietakt) parallellt med arbetet som skolledare. Innehållet är uppdelat i tre huvudområden: Skoljuridik och myndighetsutövning, Mål- och resultatstyrning samt Skolledarskap. Syftet är att ge skolledare verktyg att leda verksamheten mot de nationella målen och säkerställa en rättssäker utbildning för barnen.
Utbildningen anordnas av flera universitet i Sverige på uppdrag av Skolverket. Efter avslutad examen har rektorn en formell behörighet som är giltig över hela landet. Det är viktigt att notera att det är arbetsgivaren (huvudmannen) som anmäler rektorn till utbildningen och bekostar den arbetstid som studierna tar i anspråk.
Snabbfakta om Rektorsprogrammet
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3 år (deltid 20%) |
Omfattning | 30 högskolepoäng |
Kostnad | Avgiftsfri (Huvudmannen står för lön under studietid) |
Behörighet | Anställd som rektor/biträdande rektor + pedagogisk examen |
Lärosäten (Exempel) | Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Umeå universitet |
Vägar in till yrket och förberedande alternativ
Eftersom Rektorsprogrammet är en utbildning man går när man har tjänsten, handlar alternativen i detta skede om hur man kvalificerar sig för att få anställningen som leder in i rektorsprogrammet. Här finns det variationer i bakgrund och förberedande utbildningar.
1. Grundläggande pedagogisk examen (Basen)
För att bli anställd som rektor krävs i regel att du har en pedagogisk högskoleutbildning samt erfarenhet av pedagogiskt arbete. Den absolut vanligaste och mest relevanta bakgrunden för en förskolerektor är förskollärarutbildningen.
Typ: Universitet/Högskola (Förskollärarprogrammet).
Längd: 3,5 år (210 hp).
Innehåll: Pedagogik, didaktik, utvecklingspsykologi och ledarskap i barngrupp.
Fördel: Ger djup förståelse för kärnverksamheten, vilket är avgörande för det pedagogiska ledarskapet.
2. Rekryteringsutbildning för blivande rektorer
För den som har en pedagogisk examen och vill bli rektor, men ännu inte fått en tjänst, finns en statlig förberedande utbildning. Detta är en "brygga" mellan lärarrollen och ledarrollen.
Typ: Universitet/Högskola (på uppdrag av Skolverket).
Längd: Ca 1–2 terminer på deltid (7,5 hp).
Innehåll: Introduktion till skolledarskap, juridik och styrning.
Syfte: Att klargöra om rektorsyrket passar individen och öka anställningsbarheten.
Exempel på lärosäten: Göteborgs universitet, Mittuniversitetet, Högskolan Dalarna.
3. Akademiska ledarskapskurser
Många blivande rektorer väljer att läsa fristående kurser i ledarskap eller organisation innan de söker sin första chefstjänst för att stärka sitt CV.
Typ: Fristående universitetskurser.
Längd: Varierar (ofta 7,5–15 hp).
Innehåll: Arbetsrätt, organisationsteori eller personalledning.
Fördel: Visar ambition och ger formell kompetens inom ledarskap som ofta saknas i grundlärarutbildningen.
Specialiseringar och fortbildning
När en rektor har genomgått det obligatoriska Rektorsprogrammet öppnas möjligheter för fördjupning. Specialisering är relevant för att kunna hantera specifika utmaningar på en förskola, såsom komplexa juridiska ärenden, digital transformation eller omfattande behov av särskilt stöd. Skolverket erbjuder genom lärosätena ett strukturerat fortbildningsprogram för rektorer som benämns "Fortbildning för rektorer".
Översikt av inriktningar
Specialisering | Beskrivning | Relevant information |
|---|---|---|
Skoljuridik och myndighetsutövning | Fördjupning i lagar och regler som styr förskolan. | Kritiskt vid vårdnadstvister och kränkningsärenden. |
Leda kollegialt lärande | Fokus på pedagogisk utveckling och lärprocesser. | Centralt för att höja undervisningskvaliteten. |
Digitalisering | Strategiskt ledarskap i en digitaliserad förskola. | Hantering av GDPR och digitala verktyg. |
Specialpedagogik och elevhälsa | Ledning av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. | Samverkan med BVC och socialtjänst. |
Nyanländas lärande | Mottagande och inkludering av nyanlända barn. | Fokus på språkutveckling och interkulturalitet. |
Utbildningsvägar för respektive specialisering
Specialisering: Skoljuridik och myndighetsutövning
Denna specialisering riktar sig till rektorer som behöver djupare kunskaper i förvaltningsrätt och skollagstiftning. Utbildningen ger verktyg för att hantera komplexa juridiska situationer, såsom orosanmälningar, diskrimineringsärenden och arbetsrättsliga frågor. Utbildningen ges ofta som en påbyggnadskurs på universitet (7,5 hp) och finansieras oftast av statsbidrag eller arbetsgivaren. Kunskaperna är högt eftertraktade då rättssäkerheten i förskolan granskas allt hårdare.
Specialisering: Leda kollegialt lärande
Här ligger fokus på det pedagogiska ledarskapet och processer för skolutveckling. Rektorn lär sig metoder för att organisera och leda personalens lärande, exempelvis genom "learning studies" eller pedagogiska diskussioner. Kurserna ges av lärosäten med stark pedagogisk forskningsprofil, exempelvis Göteborgs universitet eller Stockholms universitet. Detta är ofta en väg för rektorer som vill profilera sin förskola som en lärande organisation.
Specialisering: Specialpedagogik och elevhälsa
För rektorer som verkar i områden med stora behov eller som leder förskolor med specialinriktning, är detta en viktig väg. Utbildningen fokuserar på hur man organiserar stödinsatser, leder elevhälsoteam (eller motsvarande i förskolan) och säkerställer en inkluderande lärmiljö. Behörighetskravet är genomgånget Rektorsprogram. Utbildningen är ofta 7,5–15 hp och ger kompetens att strategiskt förebygga utanförskap i tidig ålder.
Specialisering: Digitalisering
Denna inriktning handlar inte om teknik i sig, utan om att leda digitaliseringen strategiskt. Det innefattar allt från inköp och infrastruktur till pedagogisk användning av digitala verktyg och källkritik i förskolan. I takt med att läroplanen (Lpfö 18) ställer krav på digital kompetens, erbjuder universitet som KTH och Umeå universitet kurser specifikt riktade mot skolledare.
Kompletterande utbildningar
Utöver de pedagogiska och juridiska inriktningarna behöver en modern rektor ofta kompetens inom områden som traditionellt hör till näringslivet. Dessa kompletteringar görs ofta via privata utbildningsaktörer eller via högskolans program för offentlig förvaltning.
Ekonomi och budgetansvar
Som rektor har du ofta ett omfattande budgetansvar. Många rektorer kompletterar sin pedagogiska bakgrund med kurser i företagsekonomi eller offentlig ekonomi för att kunna styra resurserna effektivt.
Kurser: "Ekonomi för icke-ekonomer", "Budgetstyrning i offentlig sektor".
Innehåll: Resultaträkning, budgetuppföljning och resursfördelningsmodeller.
Arbetsmiljö och HR
Rektorn är ytterst ansvarig för arbetsmiljön på förskolan. Djupare kunskap inom det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och rehabiliteringsansvar är ofta nödvändigt.
Kurser: "BAM – Bättre Arbetsmiljö", "Svåra samtal", "Arbetsrätt för chefer".
Anordnare: Arbetsmiljöverket, fackförbund eller privata aktörer som Prevent.
Masterprogram i utbildningsledarskap
För den rektor som vill göra karriär som skolchef eller förvaltningschef finns möjlighet att läsa vidare akademiskt.
Nivå: Masterexamen (120 hp).
Syfte: Forskningsförberedande och strategisk nivå.
Lärosäten: Exempelvis Rektorsakademin vid Stockholms universitet.
Ansökan och behörighet
Processen för att komma in på Rektorsprogrammet skiljer sig markant från vanliga universitetsutbildningar, då det är en uppdragsutbildning.
H3: Behörighetskrav för Rektorsprogrammet
För att bli antagen till den obligatoriska befattningsutbildningen måste följande kriterier uppfyllas:
Anställning: Du måste vara anställd som rektor eller biträdande rektor (eller ha en motsvarande ledande befattning där du leder pedagogisk personal).
Ansvarig: Du ska ha mandat att styra, leda och koordinera den pedagogiska verksamheten.
Pedagogisk insikt: Du förväntas ha förvärvat pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet (i praktiken krävs ofta en lärar- eller förskollärarexamen för att ha fått tjänsten från början).
H3: Så går ansökan till
Anställning: Först söker och får du en tjänst som rektor eller biträdande rektor hos en huvudman (kommun eller fristående förskola).
Dialog: Du och din arbetsgivare kommer överens om när utbildningen ska påbörjas. Skollagen säger att den bör påbörjas snarast möjligt efter tillträdet.
Anmälan: Det är huvudmannen (arbetsgivaren) som anmäler dig till Skolverket via deras webbplats under specifika ansökningsperioder, oftast vår och höst.
Placering: Skolverket fördelar platserna till de olika lärosätena.
Som Skolverket tydliggör:
Huvudmannen är skyldig att se till att rektorer går den statliga befattningsutbildningen. Utbildningen ska påbörjas så snart som möjligt efter anställningen.
– Skolverkets riktlinjer för Rektorsprogrammet
Sammanfattning och jämförelse
Vägen till att bli rektor i förskolan är linjär men krävande. Grunden läggs genom en akademisk examen och yrkeserfarenhet, medan den specifika yrkeskompetensen förvärvas genom Rektorsprogrammet parallellt med anställning. Nedan följer en jämförelse av utbildningsstegen.
Utbildningssteg | Längd | Kostnad (för individen) | Behörighet/Krav | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Förskollärarprogrammet | 3,5 år | Gratis (CSN-berättigat) | Grundläggande + särskild | Grundläggande krav för att förstå verksamheten. |
Rekryteringsutbildning | 1-2 terminer (deltid) | Gratis (kräver huvudmannens godkännande) | Pedagogisk examen | Den som vill testa på rollen innan chefsanställning. |
Rektorsprogrammet | 3 år (deltid) | Gratis (lön under studietid) | Anställning som rektor | OBLIGATORISK för alla rektorer. |
Fortbildning för rektorer | Ca 1 år (deltid) | Gratis (finansieras av stat/huvudman) | Rektorsprogrammet | Erfarna rektorer som vill specialisera sig. |
Vägledning vid val av väg:
Ekonomi: Eftersom Rektorsprogrammet genomförs med lön är det en ekonomiskt trygg utbildning, men vägen dit (förskollärarutbildningen) kräver studielån.
Tid: Räkna med minst 5–7 års arbete som pedagog innan du är redo för en rektorstjänst. Det är ingen "snabb" karriärväg.
Mål: Om ditt mål är att påverka barns uppväxtvillkor på systemnivå är detta rätt väg. Är du mer intresserad av barnen i barngrupp bör du stanna som förskollärare.
Kontext och framtidsutsikter
Arbetsmarknaden för förskolerektorer i Sverige präglas av ett stort rekryteringsbehov. Pensionsavgångar och en växande barnbefolkning i vissa regioner driver efterfrågan. Samtidigt har rollen professionaliserats kraftigt de senaste decennierna. Från att ha varit en "föreståndare" är dagens rektor en chef med totalansvar för verksamhet, ekonomi och personal.
Faktaruta: Framtiden för yrket
Enligt prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer behovet av chefer inom välfärdssektorn att vara fortsatt stort fram till 2030. Rektorsrollen utvecklas mot att innefatta mer strategiskt kvalitetsarbete och mindre administration, i takt med att administrativa stödfunktioner byggs ut i många kommuner.
Fortsatt lärande är en central del av yrkesrollen. I en föränderlig värld där samhällets krav på förskolan ständigt uppdateras, förväntas rektorer vara i ständig utveckling. Att gå från nyexaminerad rektor till en erfaren skolledare innebär ofta att man rör sig mellan olika förskolor och huvudmän för att bredda sin kompetensbank.
Att bli rektor i förskolan är en resa som börjar med ett engagemang för barns lärande och utvecklas till ett kvalificerat ledarskap. Genom den strukturerade utbildningsgången säkerställs att de som leder svensk förskola har rätt verktyg för uppdraget. För den som är redo att ta steget från barngrupp till ledningsgrupp finns tydliga vägar och goda möjligheter till utveckling.
Vanliga frågor
För att bli behörig rektor i förskolan krävs det att man genomgår Rektorsprogrammet. Det är en akademisk befattningsutbildning på 30 högskolepoäng som pågår över tre år på deltid, parallellt med arbetet som skolledare. Utbildningen anordnas av flera universitet i Sverige på uppdrag av Skolverket.
För att bli antagen till den obligatoriska befattningsutbildningen måste du vara anställd som rektor eller biträdande rektor, ha mandat att styra och leda den pedagogiska verksamheten samt ha förvärvat pedagogisk insikt, vilket i praktiken ofta innebär en lärar- eller förskollärarutbildning.
Rektorsprogrammet är avgiftsfritt för individen. Det är arbetsgivaren (huvudmannen) som står för lönen under studietiden och som också anmäler rektorn till utbildningen via Skolverket under specifika ansökningsperioder.
Ja, för den som har en pedagogisk examen och vill bli rektor, men ännu inte fått en tjänst, finns en statlig rekryteringsutbildning för blivande rektorer. Denna är cirka 1-2 terminer på deltid (7,5 hp) och introducerar skolledarskap, juridik och styrning för att öka anställningsbarheten.

Rekryteringsspecialist
Anna Fredriksson







