Susanne, som är verksam vid Göteborgs universitet, har valt att fokusera på hur förskolans specifika bildningstradition påverkar arbetet med naturvetenskap i verksamheten. Genom att filma och analysera de naturvetenskapliga aktiviteterna på några förskolor har Susanne Thulin kommit fram till att förskollärarna ofta bollar tillbaka med nya frågor till barnen och att de använder ett antropomorfistiskt språk när de ska förklara skeenden. De pratar alltså om djur som om de vore människor.
Barnen försöker hålla fast vid det som förskollärarna från början sa att det skulle handla om, medan det var lärarna som ändrade inriktning. Hennes råd till förskollärare är att inte prata antropomorfistiskt mer än nödvändigt. Hon menar att avhandlingen visar att barn är intresserade av det naturvetenskapliga innehållet. De visar prov på nyfikenhet, vilket ger personalen en möjlighet att uppmuntra intresset.
Det är viktigt att förskollärarna engagerar sig i frågorna om kunskapsinnehållet i förskolan. När sexårsverksamheten blev förskoleklass ledde det till en utpräglad skolifiering av verksamheten. Nu gäller det att gå balansgång mellan de olika bildningstraditionerna, menar Susanne Thulin.